positivt eller negativt?
jo, de är blandade känslor!
idag på mattelektionen får vi reda på våra betyg. Pernilla (matte/no läraren) säger då:
-" jag har inte tillräckligt mycket kvaliter för att höja dig till välgodkänt".
jo, jag kan nöja med med ett godkänt osv. men jag har kämpat med denna matten och jag har inte gett upp även då de funnits stunder då jag tänkt " detta kan bara dra åt helvete", då jag haft svårt för matten sen femman,sexan,sjuan och halva åttan. min "räddning" har vart mina kusiner, mattias och markus. utan dom hade jag aldrig klarat G:et i åttan, aldrig! därför känns all denna tiden bortkastad, eller den känns meningslös då jag vart när på att ge upp även nu i nian vissa stunder men jag har puschat mig själv in till de sista, därför blev jag lite besviken... men, jag och andreas satt då och pratade om matten osv och jag säger då:
-"jag hade inte godkänt i sjuan..." hahaha, andreas ögon i de ögonblicket och kommentaren,
-" hur fan har du kunnat bli ett sånt jävla stud matilda?"
-" jadu, de är mina kusiners förtjänst"
Pernilla hör allt detta och frågar också allvarligt om jag inte var godkänd i matten, detta är faktiskt sant därav allt detta slitet! efter de säger hon:
-"jag kan kolla igenom allting en gång till och se om jag kan hitta fler kvaliter och tittar igenom allt du gjort på lektioner och så..."
YES, de är ett steg närmare och de visar ju ändå lite mer att de gett resultat. alla dessa omproven i sjuan, de glömmer jag aldrig. och de har inte vart lärr men nu är jag på gränsen, alldelses precis på gränsen...
häjpa in thä sunschine!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar